du fanns för mig när jag inte orkade,
nu kanske det är min tur att finnas där för dig.

alla säger att jag inte borde, att du inte är bra. men jag har pratat om det förut, och jag säger det igen, gör man inte vad som helst för kärlekens skull?

orkar inte.
det kliar som fan i min hals.
vill dö.
JÄVLA POLLEN, FÖRSVINN!

allting har förändrats.
jag har förändrats.

men jag tänker på dig.
varje dag.
undrar vad du gör.
undrar hur du mår.
undrar om du fortfarande har kvar din kärlek.

jag undrar om du saknar mig.
om du tänker på mig.

eller om ditt liv bara flutit på.
som mitt gjort.

det är jobbigt ibland. att vara utan dig. men vi var aldrig menade för varandra. vi drog nog ner varandra i skiten mer än vad vi gjorde oss lyckliga.

det är med stor ånger jag skriver det här. stor ånger i hjärtat över att ha insett den bittra sanningen. och framförallt, att jag höll fast vid något så länge som jag gjorde.

men man måste låta saker dö för att det ska kunna växa nytt. jag lät oss dö.


men jag kommer alltid att älska dig, oavsett hur du har behandlat mig, och vad du har gjort mot mig. i mina ögon var du en hjälte.